Hantverksmässan 2010 Arcus

Hantverksmässan på Arcus i Helgen!
Konst på mässan :) med magma medlemmar.
När och om ni är på mässan, missa inte konsten på sista raden. Där hittar du Magmamedlemmar och andra vackra verk :)

SOMMAR, SOMMAR, SOMMAR...

Sist jag skrev hyllade jag våren i maj. Sedan dess har nog många av oss misströstat eftersom kylan lägrade sig över länet. Huh, jag tappade totalt lusten till trädgårdspyssel då värmen försvann. Trädgårdsdammen hann jag dock ställa iordning :-)

Mycket har hänt sen dess i.a.f. och det här mest handlat om arbete i egna firman. En del jättekul arbete, som planering inför ett Exotiskt SPA som tre tjejer/damer/kvinnor ska anordna och som går av stapeln den 14 - 15 augusti i Långsjön som ligger 15 km utanför Bodens C. Planering och jobb inför föreläsningen Lyssna på en rekordbantare som går av stapeln 23 september har också pågått sedan sist vi hördes!

Lite (löjligt) stolt och glad är jag oxå över att numera tillhöra den skara som skriver på NSDs Blogg. Det blev jag så sent som igår och har redan ivrigt hunnit med flera blogginlägg.

Men snart, mycket snart är det dax för återhämtning. Då blir det minimalt med kontorstid! Ja, jag vet att jag skrev om semester redan i början av maj. Men medan det då var en hägring, blir det nu en realitet: Vara ute hela dagen, hälsa på släkt och vänner, få roligt främmande från Skåne, åka båt ut i skärgården, promenera i skog och mark, upptäcka nya och gamla saker, gå på konserter, åka på auktion m.m.

Ha en riktigt skön sommar, vila och njuuut!

Christina

EN HYLLNING TILL VÅREN

Efter en lång vinter och en något kylslagen vår börjar det nu att spira så smått. Idag fick jag ett MMS av goda vännen Gerd i Boden där hon visade upp en liten blå blomma som vågat sticka upp huvudet bland löven i rabatten. Här hemma hos mig i Södra Sunderbyn syns det på sina ställen gröna skiftningar i gräsmattan. Jag har också kollat in häggen som har sprängfyllda knoppar och under helgen ska jag gå husesyn på tomten för att se hur mycket mer som är på gång i rabatter och planteringar. Nu känns verkligen längtan i bröstet; ge oss värme och sommar!

Jag heter Christina Sandström och är medlem i Magma Nord sedan 2009, företagare sedan 1999 och driver företaget AKIRUM med kompetensbank och utbildningsförmedling samt konsulttjänster. Jag är sekreterare i föreningen Friskvård & Hälsa och sitter från och med i år med i valberedningen för BodenTurism ek. förening.

Hittills har jag nästan helt osynlig men har nu fått förtroendet att blogga här på Magma Nords egen blogg. Jag kommer att skriva om vad som rör sig i mitt huvud för ögonblicket. Min intressesfär rör sig dock kring företagande, hälsa, ledarskap och personlig utveckling, så det mesta kommer nog att passa in under dessa rubriker.

Det är faktiskt inte så länge sedan jag upptäckte bloggandets fördelar. Tror det kan vara något år sedan jag startade min första blogg. Nu driver jag tre bloggar där en av dem är en krönikeblogg där vi är flera som skriver inom området hälsa. Jag "hänger" också en hel del på Facebook, en social plats i cyberrymden som de flesta hört talas om och som jag verkligen gillar!

Men nu när det blir vår och sommar kommer kontoret och datorn att få känna sig lite ensamma och tomma. Huvudet är fullt av idéer kring trädgårdsarbete, dammen med fontän och blomster och SEMESTER! Kanske det allra viktigaste :-)

Ut och njut av värmen vid husväggen - andas!

Hälsningar Christina

Optimistkonsult Ingalill Enbom

Igår var det Magmaträff igen på underbara Café fröjd. Ingalill höll föreläsning om att våga vara företagande. Det är oftast att man själv kan ställa hinder för en själv, just pga av att man ofta tänker .. en dag ska jag.. drömmar som man har men inte riktigt kommer tillskott att göra. Först då det händer något i vardagen som ställer saker på spetts så kommer man till skott att göra det där som man en dag ville göra, men det är många drömmar som kanske inte blir annat än just drömmar för att man tänker att det där hinner jag med sedan och plötsligt inser man att det är för sent. Våga nu! gör det du drömmer om nu. Vänta inte för då kan det redan vara för sent. Som Ingalill säger är att det är endast en själv som sätter upp dessa hinder. Hon sa att det finns 3 hinder i vägen oftast. Ekonomi en själv och ens rädsla att våga stå upp och prata för sig själv inför en grupp. Så den största rädslan finns i att våga stå upp och prata, den rädslan är större än att dö.

Jag skrattade gott åt det för det är tufft att prata om sig själv och vad man gör och att faktiskt våga ta betalt för det man gör. Män har inte det problemet, men vi kvinnor är dåliga på att göra det och det undergräver ju faktiskt att vi kvinnor inte värderar det vi skapar trots att det vi gör är mycket bra. Män är rädda att man inser det, för de vet hur bra kvinnorna är och är på grund av just detta rädda att släppa fram kvinnorna, det sa i alla fall Ingalill att det gjorts en förfrågan på just detta och då var övervägande svaret just det att de mycket väl vet hur duktiga kvinnor är! Så det är dags att slå sig själv på bröstet och utbrista ett vår vrål om hur bra du är! Du kan, om du vill och du kan övervinna allt!

Visit Siamambo and Masopo Basic Schools

2009-05-26

Att gå i grundskolan är faktiskt en mänsklig rättighet. Och det ska vara gratis. Det säger barnkonventionen. Idag har vi besökt två st skolor och temat för hela den här vistelsen i Zambia kommer att bli om vatten, sanitet och hygien samt utbildning.

Jag är glad att få se hur unicef jobbar med detta och hur detta verkligen hjälper människor som inte har tillgång till rent vatten, bra sanitet eller kunskap om hygien. Unicef bygger skolor, utvecklar läroplaner, utbildar lärare och delar ut skolväskor.

Jag minns hur det var då jag var med och startade handtvättnings programmet i Uganda ( KTG program) för ng organisationen WAYS. Det projektet var någon som många frågade en VARFÖR? Efter det projektet insåg jag att många barn/ungdomar kanske vet hur man tvättar händerna men kanske inte hur viktigt det verkligen är och varför. Utbildning om vatten, sanitet och hygien kan man inte få för mycket av som många andra viktiga punkter som finns.

I Siamambo och Masaopo Basic schools har man har man startat WASHE programmet. "Our children are truly the best teachers" vilket jag tyckte var så bra sagt.

Undrar hur många lärare som tänker så i sverige? Nu kanske jag lät lite anti men menar inte att vara så. Kan bara känna att det finns vissa lärare som inte ser hur duktiga barnen/ungdomarna verkligen är och den kapacitet som finns. Min egen åsikt när de gäller lärare så blir man aldrig färdig lärare. Finns så mycket mer som man behöver lära sig och nya sätt att lära ut.

Ibland kan till och med eleverna lära en något vilket jag tror är viktigt att ta till sig. Min dröm är att bli lärare och att kunna ge barn och ungdomar chansen att få gå skola och utvecklas, kämpa för sina rättigheter men samt sprida kunskapen vidare.

Många tar förgivet barns/ungdomars kunskap och talang. Deras förmåga att lära varandra är så otroligt intressant och kunna sprida budskapet på olika sätt som dans, teater, sång eller så kallade Talking walls.

Talking Walls är bilder som beskriver rätt enkelt och tydligt vad som händer ex: om man inte tvättar händerna. Man kan säga att en bild säger mer än tusen ord och för någon som inte förstår att läsa eller skriva så kan detta vara ett stort hjälpmedel. Vi fick se alla de talking walls som skolorna hade.

En lärare sa i en av unicef:s foldrar att han att han inte visste hur viktigt det var att tvätta händerna förrän eleverna började berätta.

Besöket på skolan var jätte givande och vi fick en guidad tur genom skolan. Många skolor har inte seperata toaletter men dessa skolor hade det vilket glädje mig. Fanns till och med en liten pojke på en av skolorna. Han hade inte börjat skolan än för att han var för ung men han kom dit nästan varje dag ändå. *ler* Han stod och dansade och sjöng med dom andra eleverna om vikten av att tvätta händerna.

Han är en pojke som har möjlighet att få börja skola men hur länge de blir för han och hans andra kamrater vet man ej. Ungefärligen 500,000 barn/ungdomar mellan 7-18år går inte i skola eller har inte möjligheten att göra det.

2006 var det bara 81.6 % av Zambias barn som avslutade förra året den så kallade primary education Årskurs 7.
Som jag skrev i ett av mina inlägg så är det många flickor som slutar skolan tidigare eller inte får en möjligheten att börja skola pga av den höga fattigdomen som finns. Hiv och aids har även spelat en stor roll.

En del flickor får möjligheten att börja skola men när dom sen kommer in i puberteten så slutar många. Detta kan bero på att exempelvis skolan inte har seperata toaletter, gifter sig tidigt, tidig graviditet eller att vägarna är helt enkelt för långa och man är rädd att det ska hända något hemskt då de går hem.

Utbildning är något som ger dessa flickor större kontroll över sina liv men även kunskap då dom skaffar egna familjer. Information om hiv/aids, malaria, vatten, sanitet, hygien
, skoluniformer, pennor och skrivböcker.

För mig är denna fråga väldigt viktig och något som inte alltid tars på så stort allvar vilket det igentligen behövs. .Jag tycker att rent vatten och separata flicktoaletter är otroligt viktigt . Detta ger möjlighet att kunna tvätta sig och gå på toaletten ifred vilket är avgörande för flickor fortsatta studier

Hittade detta ordspråk på unicef:s hemsida


"To educate a woman is to educate an entire country."
Ordspråk från Bhutan

Macha Village in Choma

Onsdagen den 27/5

Vi befinner oss i Choma som är en liten stad och ligger 285km från Lusaka. Vi besökte en by som kallas för Macha Village. Tror jag skrev något om det i förra inlägget. Man startade vatten, sanitet och hygien utbildning för de som bodde där. Man hade ett talsätt som fortfrande sjungs ut då och då " One family, One tolietti " och No to SHIT haha vilket låter rätt komiskt när dom klappar och skriker ut de i den stora salen.

Det känns nervöst och spännande på samma gång och sitta i den stora byggnaden. Man känner sig som värsta fina folket genom att sitta framför alla i byn och presentera sig själv. Dr. Giveson Zulu som också jobbar unicef i Zambia lärde mig några fraser som jag ville kunna om någon sa hej till mig.

Alla från gruppen presenterade sig själv och sen var de min tur. Kände mig stressad och orolig att jag skulle uttala ordet fel och tänkte på samma gång - vad har jag gett mig in i nu?

Mwapona Buti och hörde inte riktigt om jag sa rätt men det gick bra ändå *ler* Om någon skulle svara jag mår bra så säger man Kabotu. Jag har lärt mig en hel del ord vilket är rätt kul för när man säger det. Så frågar dom alltid wow vart har du lärt dig de? Eller kan du prata på vårat språk? Jag skrattar för de mesta över de hela och säger att mer kan jag ej.

Chief Macha som är (huvudledaren) eller vad man ska kalla han i Macha byn. Han pratade mycket i hans tal om hur otroligt tacksam han var och även de andra i byn över att unicef kommit till deras by och vill hjälpa dom.

Hur väljer man by? Jag satt å funderade på det mycket innan också. För de finns hundratals små byar som är säkert i lika stort behov eller till och med mer av att få fungerade toaletter, rent vatten och hygien utbildning.

Unicef samarbetar med regeringen och hälso departamentet. På hälso departamentet finns det en lista över vilka byar som var i nödläge och behövde hjälp direkt. Chief Macha har verkligen blivit en förebild för många i byn. Hans sätt att få folk å första vikten av vatten, sanitet och hygien har spelat en stor roll i människors liv. Chief Macha har haft stor hjälp av en man vid namn Leonard som bor i Choma.

Leonard är en man med en underbar personlighet och hans engangemang lyser igenom honom verkligen.
Leonard berättar för mig att det är en lång process när de gäller att utbilda dessa människor. Som jag skrev på förra inlägget så startade man detta projekt 2007 och resultatet av de har blivit att alla familjer har varsin toalett.

Han säger att han trivs verkligen med sitt jobb för att han ser att de ger resultat som verkligen räddar liv. Unicef får stor hjälp av Leonard som följer med till olika byar och sprider sin kunskap för andra runtom i Zambia men även i andra länder som Etiopien och Malawi. Han har verkligen blivit en viktig resurs och man ser att de finns en enorm tacksamhet för det Leonard gör för sin hemstad. Med kunskap och rätta resurserna kan vi möta vårat mål och övervinna sjukdomar och se att barn och familjer lever ett hälso sammare liv.

Vi besökte en familj i Macha village som hade 4st toaletter vilket inte är en sån vanlig syn. Det var en man som hade 4 fruar och 20st barn. Ni läste rätt och jag funderade om jag verkligen hade skrivit rätt i början då jag hörde mannen prata som heter Simulangie Mwaanga. Tror att namnet är lite felstavat pga att mina noteringar är lite svåra att se.

I alla fall denna man var gift med 4 kvinnor och hade fått 20st barn som alla bodde i närheten. Varje fru med sina egna barn hade en toalett och mannen sin. Jag tror att mannen sov med alla fruarna och barnen i ett hus eller i olika. Var lite svårt och förstå då han inte pratade engelska.

Förut hade han bara 1 toalett och då den gick sönder så bestämde han sig för att alla fruarna skulle få var sin som dom själva var tvungen att ta hand om se att den var ren. . Mannen tjänar inga pengar alls och förut så hade han boskap ( några kossor och hönor) men alla hade dött pga sjukdomar och köpa en ny skulle kosta honom otroligt mycket pengar vilket han inte hade. Han levde och försörjde hans familj på sin lilla skörd som fanns. Visst ger det en knut i magen när man börjar tänka på hur många magar som blir mätte överhuvudtaget i den familjen. Man hör ju av andra familjer där det består en familj med 2-3 barn men 20st ungar att mätta och ge sjukvård då barnen blir sjuka. Tror inte ens de har råd med.

Att träffa denna familj gav mig en blandad känsla både av glädje och sorg. Just för att mannen hade förstått vikten av sanitet, rent vatten mm och hade även sett förbättring som hade skett i hans familj då dom hade byggts. Så lever ändå denna familj med 20st barn ett otroligt tufft liv som inte riktigt går att förstå.

Jag inser att alla lever vi absolut olika liv och anpassar oss efter de resurser som finns.. Att vara här och nu och glädjas över de man har och vara tacksam för att man är vid liv. Visst är jag otroligt tacksam men de gör ont i mig att se såna stora kontraster som finns i denna värld. Klyftan mellan rika och fattig bara växer. Macha Village känns så overklig men de är på riktigt och folk lever verkligen i såna otroligt dåliga förhållanden.

Alla människorna vi möte där vara så trevliga och ville prata med en och när vi lämnade byn så kände jag mig lite ledsen. Önskar att jag hade kunnat stanna där ett tag och fått en större inblick i hur dessa människor lever.

fortsättning följer...

Vad unicef gör i Zambia

Hejsan

Detta inlägg kommer handlar rätt mycket om vad unicef gör i Zambia samt lite vad som hänt dom första dagarna vi kom till Lusaka.

Gruppen som jag är med i består av 6 st personer. 3st volontärer (Angelika, Elin och Jag), 2st från huvudkontoret i sthlm (Ulrika och Karolina) samt Irja som jobbar på en reklam byrå som trycker upp all material till Unicef gratis.

När vi kom till unicef:s huvudkontor så mötes vi av en kvinna vid namn Betty och unicef:s svenska represantör som heter Lotta Sylwander och jobbar i Zambia samt Peter Harvey som kom från och jobbar med sanitet och hygien.

Vi fick presentera oss och även gå igenom en så kallad säkerhets genom gång. Vad man skulle tänka och vara akta sig för. Som exempel att det finns en hel del ficktjuvar mm

Efter genom gången sa åkte vi till ett ställe som kallas för Choma for att besöka en by som kallas for Macha Village. Där fick vi träffa huvudledaren (chief) Macha som är 1 av 5 chiefer för denna by. Vi skulle få information om hygien och sanitet program som unicef var involverad i. 2007 så startade man ett santitet program i Macha Village för att ge kunskap om hur viktigt det ar med sanitet och hygien. Att ha ordentliga fungerade toaletter och inte utföra sina behov i skogen som var väldigt vanligt förut bland dessa bybor.

Vad är unicef:s roll här?

Unicef bygger inte toaletter åt folk utan ger råd, kunskap och stöd för att dessa människor ska kunna bygga dessa toaletter själva. Innan man börjar ett sånt har stort program vilket det verkligen är så pratar man igenom med alla som bor i byn för att kolla vad deras tankar och kunskap ligger när det gäller sanitet.

Det är en lång process att försöka övertala och få folk att första VARFÖR det är så viktigt. Många tyckte innan att de var onödigt eftersom de var så enkelt att utföra sina behov i skogen men unicef informerar dessa människor vad som händer när man inte har en toalett och hur sjukdomar uppstår.

Unicef är där för barnen och de är de dom fokuserar sitt arbete för. Att ge barn/ungdomar goda levnadsförhållande som gör att de kan utvecklas.

Hur ser situationen ut for barnen i Zambia?

Varje år sa dör 100, 000 barn före dom hunnit fylla 5 år.
Orsakerna är: Lunginflammation, Malaria, Diarre, infektion i lungorna, hiv och aids och undernäring.

Barnen i Zambia konfronteras av en kombination av
sjukdomar,hög fattigdom där 64 % lever på eller under fattigdoms linjen eller vad man ska kalla det för och även undernäring.

Allt detta uppstår pga att många människor har långt att ta sig till exempelvis till närmsta sjukhus då dom blir sjuka, dalig infrastruktur och lite resurser för att förbättra sina levnadsförhållanden.

Zambias är en av världens fattigaste länder och antal barn/ungdomar som finns i Zambia ar 11.6 miljoner av de är 6,2 miljoner under 18år och 2 miljoner under 5år men dessa siffror förändras hela tiden. När det gäller hiv och aids frågan så lever ungefärligen 130,000 barn med hiv i Zambia. 40,000 behöver omedelbart ARVs som är bromsmedicin.

28,000 bebisar födds med HIV årligen och utan bromsmedicin så dör 75% av de bebisar före dom fyller 5år. När det gäller föraldralösa barn sa finns det 1, 2miljoner pga av att deras föräldrar kanske dött av HIV/AIDS.

Unicef samarbetar med regeringen för att förbättra situationen för barn/ungdomar i Zambia. Man vill förstärka regeringens roll och även se till att Zambia följer barnkonventionen som man skrivit på.

Man har även andra samarbetspartners som FN-organisationer, ngo:s, folk i samhällena samt religösa ledare , ledare för olika stammar och familjer och unga människor.

Unicef jobbar med olika program som:

* Barns hälsa, undernäring och hiv/aids
* Grundläggande Utbildning för barn/ungdomar
* Vatten, sanitet och hygien utbildning
* Barn/ungdomars skydd

Ungefärligen 50,000 barn mellan 7-18 ar går inte i skolan eller har inte tillgång till utbildning. År 2006 så hade bara 81.6% av Zambias barn/ungdomar klarat sig igenom grundskola ( årskurs 7).

Barn och speciellt flickor hoppar av skolan pga av fattigdom, hiv/aids, inte tillgång till toaletter som är for tjejer, flickorna gifts bort vid tidig ålder samt farliga och långa vägar till närmsta skola.

När det gäller vatten, sanitet och hygien utbildning vilket blir det stora fokuset för denna resa samt möjlighet till utbildning mm

Ungefärligen 4,8 milijoner människor som bor i så kallade rural areas vilket jag tror menas för såna som bor i byar och ej nära någon stad. Har inte tillgång till rent vatten och 6,6 miljoner har inte tillgång till lämpliga och fungerande toaletter.

Diarre är särskillt en faktor till så många barn blir sjuka och Cholera är ett stort hot under regnperioderna.

Under naturkatastrofer så går unicef in och hjälper till där det behövs och fokuset blir på barnen/ungdomarna som då är i en väldigt utsatt miljö och kanske förlorat sin familj.

Jag kommer att uppdatera min resedagbok igen då jag landat i Sverige igen för att berätta exakt det vi gjort, sett och vad för människor vi traffat men även mina tankar och funderingar jag har/haft under hela denna resa.

Det är rätt mycket information och jag tänkte väl inte att de skulle bli så stort som de har blivit men jag vill göra det ordentligt och verkligen ge er en inblick i vad unicef gör och även få ta del av några intervjuer jag gjort. Folk som jobbar på unicef men även några från alla de besök vi gjort.

Det finns ett tales sätt man har har i Zambia och det är

There is not one good reason to support children in Zambia
- there are
6,000,000
good reasons !

Så därför hoppas jag att ni fortsatter läsa då jag uppdaterar även om det står att resan är avslutad.

Vi ses!
/sandra